Normalitetskurs nästa?

"Du är i nyktert tillstånd precis som min kompis Sofie är när hon är full"

Ehhhh...tack...?

Envishet

Hur glad blir man inte när man går i affären och hittar ett par ursnygga chinos som sitter snyggt och dessutom är en storlek mindre än vad man kunnat ha på flera flera år? Klart man vill köpa dom liksom!

Att köpa dessa byxor är ju direkt obra, med tanke på att tre dagars magsjuka gör att dessa byxor tillfälligt passar. Meeeen, jag är tjejen som aldrig lär mig av mina misstag. Så..

Nutrilette, here I come!

Kanske överlever detta trots allt?

Tror minsann livet börjar återvända till tösen! Det känns som att första kissnödighetskänslan sedan i fredagsmorse måste vara ett bra tecken.

Det firar vi med lite mera Resorb och lite avslagen Cola Zero!

Undrar förresten varför Resorb endast påminner om gammal bakfylla...

Detta med känsliga toalettbesök

Jag är inte den som är den med detta med toalettbesök i andras sällskap. Förutom med ett undantag. När man är riktigt kass i kistan. När buller och dån blandas med ett sprutande som täcker väggarna i den oskyldiga stackars toalettstolen.

Jag har flera sådana dagar nu. Jag har drabbats av magsjukan from hell. Jag kräks inte eller så, allt kommer ut bakvägen. Ungefär varje timme, varannan om jag har tur. Så har jag hållit på i cirka 54 timmar. Börjar känna mig slak.

Med min utbildning och yrke borde jag bättre inse vikten av vätskeintag och detta att få i sig kroppens naturliga salter, men icke. Nu får jag dock om någon timme hemleverans av vätskeersättning och bananer. Sen hoppas jag att livets glada dagar väntar på mig igen. Om bara magen kunde skärpa sig.

Vem har tid med detta liksom?

Tror dock aldrig att jag varit så tacksam över mitt mjuka toalettpapper förut. Det är visserligen dyrt, men det får jobbet gjort, på ett ytterst mjukt och behagligt sätt.

Något som jag förresten nästan är mera tacksam över just dessa dagar är att jag är singel, och inte har någon kombo. Ibland vill man bara få skita och dåna i lugn och ro. Liksom.

Dom manliga juvelerna

Alltid lika roligt att gå efter någon av det manliga könet på gatan som diskret ska fixa till grejerna i brallan men på något sätt flänger ut med båda benen och liksom vinglar till och sedan upptäcker att en tjej har gått bakom dom och sett allt.

My god. Den blicken är obetalbar. Every time.

Detta med att vara lat

Jag är en lat människa. Jag är en extremt lat människa. När det kommer till saker jag finner totalt ointressant att få gjort. Eller nu ljög jag. Jag vill ju inte behöva se en odiskad diskbänk men jag är helt enkelt för lat för att göra något åt det.

Sen har vi detta med kaffe. Jag är snabbkaffets drottning. Måhända okrönta drottning men det är ändå mitt öde. Sedan jag på allvar upptäckte det smidiga och enkla med snabbkaffe så är just det vad som serveras i detta huset (om jag inte får finbesök förstås, det finns ju vissa gränser för hur lat man får vara).

Så hur sexigt är detta på en skala. En 27-årig tjej som diskar för sällan och sparar tid och energi med att dricka snabbkaffe, som för övrigt inte alls smakar illa om man dricker det med mjölk, och helt enkelt är extremt lat.

Men du, om vi pratar funny business är man ju inte den som ligger på latsidan. Som min chef så ofta och noga påpekar för mig: Det gäller att prioritera.

Invit

Denna lapp sitter uppsatt i min trappuppgång. Jag vet inte, men något gör att jag tvekar att följa med Paul upp på vinden. Även om tanken troligen är god.

Jag vill ju själv inte vara sämre så jag följde Pauls exempel och satte upp en egen liten lapp.

Nu har jag lutat mig tillbaka i soffan för att invänta dom första dörrknackningarna. Denna vår kan bli intressant.